Brunch på Leela Palace. Vet inte vad jag ska säga: Fetaost. Sushi. Lax. Parmaskinka. Mouserande vin. Mojito. Chevre. Oliver. Brie. Chokladfontän. Chokladmousse. Kiwi. Grill. Cappuccino. Morotsjuice. Det var ingenting som inte fanns. Trehundra furtionen kronor kostade det. Då ingick allt. Hur mycket som helst av allt. Och allt detta serverat med hösta kvalitet på det bästa av palats. Med det bästa av sällskap också. Finare än så blir det nog inte.
Sen idag har jag skaffat mig en ny frukostvana. Det är det bästa jag har gjort på hela veckan. Istället för att gå till den vanliga bakeryt och beställa den vanliga ostmackan så går jag trettio meter längre. Till juicestället. Där finns oändligt med färska frukter som mixas till milkshake eller juice. Det bästa utav allt är att ingenting på menyn kostar mer än två kronor. Man kan dricka tills man spricker.
butterfruit, papaya, banan
På senaste tiden har jag varit otroligt sugen på griskött. Drömmar om bacon och korv är inget som jag tidigare upplevt. I Indien är majoriteten vegetarianer, en hel del äter kyckling, några få äter nötkött och i princip ingen äter fläsk. Tänk då hur svårt det är att få till en bacon cheese burger: Både nöt och fläsk i ett. Känns totalt syndigt. På Bangalores nya Hard Rock Cafe finns det. Där var vi i går. Såhär såg det ut när en av mina drömmar uppfylldes:
Mitt nästa mål är en riktig english breakfast på en skön pub i London den 24de april. Korv och bacon.
Kom på en ganska sjuk sak igår. När vi får matrester över så brukar vi lägga ut dem till djuren på gatan. Framförallt till de många hundar som äger staden på natten. Men det är säkerligen många andra djur som tar del av resterna. Råttor och kor till exempel. Om man då lägger ut resterna av nötfärsen och en ko äter upp dem inser man att det är galet. Inte konstigt att korna här blir galna. Vi låter dem käka sig själva.
Linda bor granne med Lilleman, men också med ett gäng drönare och deras drottning. Vackert, men kanske inte så roligt att dricka saft på balkongen.
Det är enkelt att bo i ett annat land när man har tillgång till det mesta hemifrån. Bara en sån sak som att jag precis åt följande frukost:
- Falu rågrut med Bregott och greveost
- yougurt med Bobs jordgubbssylt och cornflakes
- Classic kaffe
Varje månad kommer det minst en svensk hit till villan. Med dem så kommer svenska saker, hela villan är full med dem. Framförallt mat. Inte konstigt att man går upp i vikt här. Det bästa av två världar liksom.
Ja. Då har man varit i Goa då. I början blev det nästan chockartat för att det var så mycket västerlänningar. Men det vänjer man sig snabbt vid. Nu har jag köpt Indien-backpackerbyxan nummer ett: Ali-baba-byxan. Jag har solat och jag har festat och jag har andats avgasfri luft. Men framförallt har jag ätit sjukt god mat. Mat som man (vi) inte kan hitta här i Bangalore. Vacker Fransk mat på Le Restaurant Français var höjdpunkten. Det fanns ost. Jag åt chevré och var lycklig.
Först kom jag på att jag glömde laddaren till kameran, så var jag lite irriterad på det. Sen kom jag på att jag hade glömt kameran också. Soo, no pictures this time. Iofs så var jag där med 7 andra som tog bilder. Lägger upp det jag kommer över.
Efter en helg längtade jag hem. Hem till kontoret, butter masala på Nandinis och mitt mögliga rum.
På varannat hörn ligger det bakerys. Det är Indiens motsvarighet till korvmojjen, man hänger där och snackar strunt över en ”half chai”.
Tänkte bjuda på ett prisexempel från Bangalore (Indiens dyraste stad). Det här handlade jag i morse:
Apelsinjuice Tropicana: 11 SEK
4 gröna apelsiner, 2 guava, 1 röd banan: 4 SEK
(FYI: Gröna apelsiner är de bästa apelsinerna, guava är helt klart godaste frukten och röda bananer är helt grymma)
